Hej!
Mitt första inlĂ€gg i c/sweden (och pĂ„ Lemmy helt och hĂ„llet). FĂ„r se om intresset för frĂ„gan Ă€r större hĂ€r Ă€n i Mastodons #svpol-sammanhangâŠ
Jag funderar pĂ„ vad âsvenskhetâ innebĂ€r? Och om det skulle finnas nĂ„gra identifierbara parametrar/egenskaper som gör mig mer âsvenskâ?
Jag tĂ€nker exempelvis: gemensamt sprĂ„k (svenska), gemensamma traditioner (t.ex. julfirande pĂ„ julafton med senapsglaserad kokt skinka) samt vĂ€rderingar (t.ex. âarbeta heltid och inte ligga samhĂ€llet till lastâ).
Givetvis finns det subgrupper inom populationen som kan vara âsvenskaâ utan att Ă€ta julskinka eller arbeta över huvudtaget. Men som population betraktat, och nĂ„got som en övervĂ€ldigande majoritet Ă€ndĂ„ âgörâ Ă€r det exempel pĂ„ traditioner och vĂ€rderingarâŠ
Personligen tycker jag inte utseende/fysiska egenskaper/hudton Ă€r en sĂ€rskilt intressant parameter/egenskap för att utgöra svenskhet. Jag tror dessutom det Ă€r just pĂ„ grund av att alla inte hĂ„ller med mig hĂ€r som hela frĂ„gestĂ€llningen ofta betraktas med misstĂ€nksamhetâŠ
Om du vill bidra till definitionen kanske du har nÄgot förslag pÄ fler parametrar/egenskaper?
Om du inte tycker det Àr en intressant/relevant diskussion, berÀtta gÀrna varför.
Roligt att du Àr intresserad av Àmnet, jag skulle dock rekommendera att du besöker ett bibliotek och börjar arbeta dig igenom historie-avdelningen, för tyvÀrr har det blivit svÄrt att hitta pÄlitlig information pÄ internet nu för tiden. Men om du trots allt vill ta risken och nÀtforska sÄ hittade jag en artikelserie i 9 delar om den svenska nationalismen hÀr. Den gÄr inte in sÄ mycket pÄ djupet men det kanske ÀndÄ Àr lite kul att veta varifrÄn idéerna om den svenska identititen kommer.
Jag tror att ju mer du studerar desto svÄrare kommer det bli att hitta en tydlig definition av vad som gör en person svensk. För mig var Sverige lika svenskt pÄ 1700-talet dÄ olika landskap hade sina egna traditioner och seder som pÄ 1800-talet dÄ det bestÀmdes att hela riket skulle ha en kultur, huvudsakligen inspirerad av Dalarnas (om jag minns helt galet, men som sagt, lita inte pÄ internet :)). Och baserat pÄ ditt inlÀgg sÄ lÄter det som att du ocksÄ hittat lika mÄnga undantag som potentiella definitioner av svensket.
Jag tror dessutom det Ă€r just pĂ„ grund av att alla inte hĂ„ller med mig hĂ€r som hela frĂ„gestĂ€llningen ofta betraktas med misstĂ€nksamhetâŠ
Njae, att tycka olika om saker Ă€r vĂ€l inte anledning att vara misstĂ€nksam mot andra? För min del handlar det mer om att 9 av 10 gĂ„nger jag trĂ€ffat nĂ„got som velat diskutera âsvenskhetâ med mig sĂ„ har det gradvis visat sig att de egentligen bara var intresserade av att prata om vilka i landet som inte förtjĂ€nar att kallas för svenskar, och följdaktligen vanligtvis borde sparkas ut ur landet. Eftersom du och jag verkar vara överens om att det Ă€r svĂ„rt att definiera svenskhet, kanske det inte heller Ă€r sĂ€rskillt förvĂ„nande att inga av de diskussioner jag försökt ta har varit sĂ€rksillt givande. De jag trĂ€ffat som varit intresserade av att prata om svenskhet har Ă€ven tyckt att de sjĂ€lva kan avgöra nĂ€r det Ă€r ok att göra undantag frĂ„n reglerna de har hittat pĂ„. T.ex. det kan vara helt ok för en âetnisk svenskâ att inte vilja arbeta, men invandrare som jobbar hĂ„rt blir inte mer svenska för det. Om personer frĂ„n England, USA, Frankrike eller Tyskland flyttar hit och lĂ€r sig sprĂ„ket sĂ„ kan de bli klassade som svenskar, medan samma regel inte verkar gĂ€lla frĂ„n mĂ€nniskor frĂ„n Afrika, Mellanöstern och Asien. SjĂ€lvklart var det ingen som nĂ€mnde hudfĂ€rg, men summan av deras regler och undandtag innebar nĂ€stan alltid att om man inte Ă€r vit sĂ„ kan man inte rĂ€knas som svensk. SĂ„ dĂ€rför Ă€r jag en gnutta misstĂ€nksam nĂ€r nĂ„gon vill definiera svenskhet.
Och det leder vÀl Àven in till mitt svar pÄ din sista frÄga, varför jag personligen i regel inte Àr intresserad av att diskutera Àmnet, jag gillar inte nÀr folk anvÀnder min kultur och mitt lands historia som ett verktyg för att motivera sin rasism.
Tack för lĂ€nkarna till SO-rummet. Har ett humm om historiken redan, att det Ă€r en âskapadâ nationalism i synnerhet slutet av 1800-tal. Första vĂ„gen av att âförsvenskaâ omrĂ„det Sverige kanske kan sĂ€gas vara med Gustav Vasas reformationsprojekt under 1500-talet.
Men samtidigt Ă€r svenskheten inte nĂ„got stabilt. Delvis för att vi har haft mycket invandring har ocksĂ„ svenskheten förĂ€ndrats (pĂ„ 1950-talet skulle etniciteten(d.v.s. ljus hy) vara en sjĂ€lvklar markör för vam som âkan varaâ svensk, det gĂ€ller inte lĂ€ngre) och delvis ocksĂ„ för att vi har stor kulturimport frĂ„n frĂ€mst USA (traditionell svensk kultur Ă€r âmesigâ, allt frĂ„n USA Ă€r hĂ€ftigt). DĂ€rmed förĂ€ndras ocksĂ„ svenskheten.
Det Ă€r roligt att diskutera frĂ„gan med âvanliga mĂ€nniskorâ* och inte bara ta in statsvetarnas fĂ€rdigtuggade analys (*Ă€ven om det Ă€r en övervikt av vĂ€nstersympatier och kompetens inom IT hĂ€r i Fediversum, Ă„tminstone pĂ„ Mastodon, sĂ„ Ă€r vi Ă€ndĂ„ att betrakta som vanliga mĂ€nniskor). Detta för att stĂ€mma av dagsformen för svenskheten.
Om du missat den i dina egna efterforskningar i Ă€mnet, sĂ„ rekommenderar jag boken Förorten av statsvetare Peter Esaiasson⊠Att Timbro förlag ligger bakom bör man inte stirra sig blind pĂ„. Jag hittade inget i boken som var politiskt vinklat nĂ€r jag lĂ€ste den, men vĂ€l mĂ„nga intressanta resonemang om svenskhet frĂ„n âinvandraresâ perspektiv.
Sen stĂ€mmer det som du sĂ€ger att de flesta som vill diskutera Ă€mnet har sett/ser invandringen som ett âproblemâ och i vissa fall ocksĂ„ haft/har en rasistisk agenda, jag har samma erfarenhet.
Jag tĂ€nker personligen att svenskheten idag överlappar den grova och âklassiskaâ uppdelningen invandrare-svenskar, Ă„tminstone min definition av den. Ska man koka ner denna definition till en mening, handlar det i hög grad om man sjĂ€lv ser sig som en del av Sverige, vill upprĂ€tthĂ„lla (grund)lagarna och överlag vill att det ska gĂ„ bra för Sverige.
Kanske inte innehöll sÄ mkt nytt ifall du ÀndÄ Àr lite pÄlÀst. Var inte sÀker om du hade ngn historisk bakgrund, eller om det bara var lite allmÀnna funderingar kring nationalitet och identitet.
För min generation (och mĂ„nga andra) var vĂ€lfĂ€rden det mest utmĂ€rkande för Sverige. Vi var otroligt stolta över att ha ett samhĂ€lle dĂ€r det gick att leva bra Ă€ven pĂ„ ett âdĂ„ligtâ jobb, att vi hade lĂ„g brottslighet pga av förebyggande Ă„tgĂ€rder och fokus pĂ„ rehabilitering ist. för ren bestraffning, att vi hade bra skolor som var gratis för alla, osv. osv. SĂ„ för mig personligen kĂ€nns det extremt anti-svenskt med den nyliberala politiken vi haft i nĂ€stan 30 Ă„r som gradvis avvecklar sociala skyddsnĂ€t, ungdomsverksamheter, etc. SjukvĂ„rd och Ă€ldreomsorg som bedrivs av privata bolag, ofta inte ens svenska. Miljarder av vĂ„ra skattepengar som gĂ„r till vinster för privatĂ€gda skolar. Men pĂ„ en logisk nivĂ„ sĂ„ vet jag ju att de som driver den hĂ€r politiken har lika stor rĂ€tt till âsvenskhetenâ som jag.
LÀgger boken pÄ lÀslistan, som redan Àr alldeles för lÄng i förhÄllande till hur snabbt jag lÀser :D Bor i förort med (mestadels) oförtjÀnat dÄligt rykte, sÄ jag har ÀndÄ fÄtt en del olika perspektiv pÄ invandrarskap frÄn grannar, vÀnner och arbetskamrater. Bland det mest som gjort starkast intryck var nog en vÀn som berÀttade hur hon som barn varje dag var livrÀdd för att lasermannen skulle mörda hennes pappa nÀr han var pÄ vÀg hem frÄn jobbet. Fast det mesta har absolut varit mindre dramatiskt Àn sÄ :)
Ja, det som Ă€r âmest utmĂ€rkande för Sverigeâ Ă€r ju en del av svenskheten tĂ€nker jag. Ăven om detta förĂ€ndras över tid. Vad man tycker om respektive system Ă€r ju vĂ€rderingar, som delvis Ă€r politik.
Just âvinster i vĂ€lfĂ€rdenâ Ă€r en frĂ„ga dĂ€r det Ă€r svenskt att vara emot, men majoriteten av vĂ„ra politikerna Ă€r för⊠GĂ„r inte riktigt ihop, men det har vĂ€l att göra en del med ryggdunkande (som t.ex. visas av Klenell i Bananrepubliken Sverige).
FörstĂ„r vad du menar med lĂ€slistanâŠJag har ocksĂ„ mĂ€rkt (för min del) att den ganska sĂ€llan den följs linjĂ€rt, oftast blir det ett infall som trumfar listan.
En annan aspekt som jag tĂ€nker pĂ„ som jag inte setts nĂ€mnas Ă€r musik och skĂ€mt/humor. Jag har sjĂ€lv varit immigrant i ett annat land under nĂ„gra Ă„r och vad jag ser som kan skilja inhemska/integrerade mot nyinflyttade Ă€r t.ex. kunskapen om inhemska musikaliska stycken. Att kunna sjunga med i lĂ„tar under högtider, pĂ„ fester, o.s.v. tror jag Ă€r en del av att vara âsvenskâ, inte sĂ„ viktigt del kanske men Ă€ndĂ„. Sedan tror jag skĂ€mt Ă€r en del av det. Att t.ex. kunna fatta vad nĂ„gon menar nĂ€r det skĂ€mtar om nĂ„gon ska vara en Svensson eller vad nu skĂ€mtet Ă€r Ă€r en del av att vara svensk. Det Ă€r ju iofs en del av sprĂ„kkunskapen men handlar ju ocksĂ„ om att man snappar upp de lite mer obskyra referenserna till kulturella âmemesâ
Musik, absolut. Det Ă€r en del av âkulturenâ som förmodligen pĂ„verkar en persons grupptillhörighet pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n bildkonst och litteratur. TĂ€nker pĂ„ âhĂ„rdrockare eller syntareâ-fenomenet pĂ„ 80-talet, att det skapar subgrupper (som förvisso strĂ€cker sig utanför svenskheten i en bredare kulturell sfĂ€r). Men borde finnas ett lager musik som endast svenskar uppskattar eller Ă„tminstone aktivt tar avstĂ„nd ifrĂ„n (Idas sommarvisa, Ledins âSommaren Ă€r kortâ, Körbergs âStad i ljusâ o.s.v.). Och Ă€ven sjunga med, âHelan gĂ„râ och âHej tomtegubbarââŠ
Humor Ă€r viktigt, och som du sĂ€ger har det vĂ€ldigt mycket med sprĂ„ket att göra. Jag har liknande erfarenheter av att sitta och hĂ€nga med delvis i ett samtal pĂ„ frĂ€mmande sprĂ„k (som jag bara kan delvis), och det direkt blir tydliggjord att jag Ă€r outsider nĂ€r alla börjar skratta och man âbara sitter dĂ€râ. Försök som görs att fĂ„ skĂ€mtet förklarat pĂ„ engelska bara gör ont vĂ€rre⊠VĂ€ldigt bra reflektion ocksĂ„ kring att det inte bara Ă€r sprĂ„kligt, utan ocksĂ„ de âmemesâ som en svensk har (tĂ€nk Björne, Carola/Runar, Kalle pĂ„ julafton, bollibompa-draken, Farbror Melker och Tjorven). Visst Ă€r dessa memes generationsbundna i högre grad i dag eftersom lĂ€gereldarna (genom tablĂ„sĂ€nd SVT och tunnt medieutbud överlag) idag i princip Ă€r helt borta (men Mello och Fotbolls-EM/VM Ă€r kvar). Humor bygger som du pĂ„pekade ofta pĂ„ dessa referenser, utöver sprĂ„kliga lustigheter med dubbeltydigheter dĂ„ :)
I bĂ„da dessa fall musik och humor, kan man rĂ€tt tydligt se att âsvenskhetâ Ă€ndras med generationerna. Jag pĂ„stĂ„r att den försvinner och urvattnas i högre grad för mina barn Ă€n nĂ€r jag sjĂ€lv vĂ€xte upp (för Ă€ven om MacGyver inte Ă€r svensk, sĂ„ var det en lĂ€gereld). FrĂ„gan Ă€r om fidgetspinners, att göra en âdabâ och att sĂ€ga âsix sevenâ i tid och otid Ă€r tillrĂ€ckligt lĂ„ngvariga trender för att ge samma referenser för dagens unga?
Intressant Àmne, det finns nÄgra poddavsnitt om svenskhet som kom ut under vÄren, en frÄn Gp och en frÄn Svd. Kanske kan dom vara intressanta att lyssna pÄ för att höra hur dom resonerar.
SprĂ„k kĂ€nns som en vĂ€ldigt viktig parameter, Ă€ven om man Ă€r ursvensk i alla andra avseenden Ă€r det nog svĂ„rt att rĂ€knas som svensk om man varken pratar eller förstĂ„r nĂ„gon svenska. Vad gĂ€ller traditioner tycker jag nog det rĂ€cker med att man kĂ€nner till traditioner och att man deltar i nĂ„gon mĂ„n i minst ett par stycken. Sedan finns det vĂ€l lite skillnader i tradition mellan olika delar av landet. VĂ€rderingar Ă€r jag mer tveksam till, dom skiljer ju ofta mellan Ă„lder och socioekonomiska grupper sĂ„ dĂ€r kĂ€nns det svĂ„rare att peka pĂ„ nĂ„gon Ă„sikt som man âskaâ ha.
Ytterligare en sak som kan anvĂ€ndas Ă€r kulturella referenspunkter, svenskar kĂ€nner till Kalle Anka klippet pĂ„ jul, beroende pĂ„ Ă„lder har man sett Hylands hörna, SĂ€llskapsresan eller Fucking Ă mĂ„l osv. Ăven bland yngre finns det ju influencers och Tiktok konton som riktar sig till svenskar.
Sedan kan man ju frÄga sig om vad som skiljer norrmÀn och svenskar, jag antar att dom flesta traditioner och Äsikter Àr ganska lika och sprÄken Àr tillrÀckligt lika för att dom flesta förstÄr varandra. Om en norrman flyttar till Sverige, nÀr blir han svensk? Vad behöver en norrman göra för att bli svensk?
Tack för lĂ€nkarna. Verkar vara âöppnaâ, sĂ„ ska lyssna pĂ„ dem inom det nĂ€rmstaâŠ
Visst finns det olika geografiska lager. T.ex. kĂ€nner jag som icke-skĂ„ning bara till begreppet âbulle med bulleâ, men för en skĂ„ning Ă€r det kanske en del av den svenska (eller skĂ„nska) identiteten. DĂ€remot Ă€r Semlan svensk, Ă€ven om att servera den med âhetvĂ€ggâ Ă€r mer eller mindre utbrett eller avskytt i olika regioner. (Sen kommer ju semlan nĂ„gonstans ifrĂ„n, typ Tyskland, men det Ă€r inte en âriktigâ semla med mandelmassa/vispgrĂ€dde, florsockerpudrat lock pĂ„ en specifik dag, med pekpinnar om hur strikt man mĂ„ste hĂ„lla denna dag)
Jag tror ocksĂ„ sprĂ„ket Ă€r det mest centrala. Om jag ska höfta till en procentsats sĂ„ Ă€r minst 50% sprĂ„ket, kanske uppĂ„t 70%. Ett övertydligt exempel: Skulle jag i lĂ„t sĂ€ga i Belgien trĂ€ffa âen kongoles, uppvĂ€xt i Kongo, endast kongolesiskt medborgarskap, klĂ€dd i traditionella kongolesiska klĂ€der, lyssnandes pĂ„ kongolesisk musikâ men att denna person ocksĂ„ (helt osannolikt) pratar âhelt perfekt svenskaâ. SĂ„ skulle jag ha mycket svĂ„rt att inte tycka att personen Ă€r svenskâŠ
Men tillbaka ditt lite mindre överdrivna exempel med norrmannen, sĂ„ Ă€r det Ă€ven hĂ€r frĂ€mst sprĂ„ket. Jobbar hon bort brytningen och vissa âudda ordâ, sĂ„ Ă€r den norrmannen svĂ„r att skilja frĂ„n svensk om man inte lĂ€r kĂ€nna personen mer Ă€n ytligt. Kanske behöver hon ocksĂ„ sluta att varje dag ha smörgĂ„sar i sin lunchlĂ„da för att svenskheten ska bli komplett⊠;)
Edit*: SĂ„g att jag missade svara kring vĂ€rderingarna. Det Ă€r som du sĂ€ger inte lika lĂ€tt att se nĂ„gra vĂ€rderingar som gemensamma. T.ex. Ă€r ju bĂ„de kan ju en svensk vara bĂ„de moderat eller vĂ€nsterpartist. Men överlag tycker nog Ă€ndĂ„ en svensk att âdemokratiâ Ă€r en bra grej, men samtidigt vill en svensk inte engagera sig politiskt. Vi har ocksĂ„ en konsensus-sökande approach som ofta i praktiken sopar problem under mattan. Det Ă€r ocksĂ„ en av orsakerna att en svensk Ă€r âkonfiktrĂ€ddâ. Jag tĂ€nker att Astrid Lindgrens ârumpnissarâ tydliggör svenskarnas lynne bĂ€st i just detta avseende. Inte sĂ€rskilt smickrande, men Ă€ndÄ⊠:)
Du har nog rÀtt i att det finns en del vÀrderingar som Àr vanligare bland svenskar Àn andra. KonfliktrÀdsla som du nÀmner Àr en vÀrdering. Andra lÀnder har ju betydligt mer hierarki pÄ arbetsplatser och man umgÄs pÄ ett helt annat sÀtt, Sverige ska ju vara ökÀnt för att man inte kan trÀffa nya vÀnner som vuxen.
Uppföljning*
Lyssnat pĂ„ bĂ„da dina podd-tips nu, i synnerhet Ă€r diskussionen dĂ€r bĂ„de Lena Andersson och Andreas Heinö deltar givande (SvD), första minutrarna kĂ€nns vĂ€ldigt fladdriga - men om nĂ„gon mer Ă€n intresserad, ge den en chansâŠ
En halvstrukturerad sammanfattning/reflektion av denna lyssning nedan:
Det resoneras om mer saker Ă€n svenskhet i podden, eftersom Anderssons analys av att tĂ€nkandet blir totalitĂ€rt om du inte vĂ€drar Ă„sikter, eftersom det finns Ă„sikter som du âskaâ ha (sanktionerat frĂ„n statligt hĂ„ll). Intressant i sin egen rĂ€ttâŠ
NĂ„got de verkar vara överens om att âvĂ€rderingarâ inte kan vara svenska, det Ă€r âbara politikâ. Samt att exaktheten i begreppet svenskhet Ă€r beroende lite av vad det Ă€r vi vill visa. ex. (sjĂ€lv)identiteten, etniciteten eller det juridiska/medborgarskapet.
Att det saknas vedertagna termer för t.ex. svensk-svensk och svensk-iranier (för de som bor i landet) och kanske fransk-svensk (för nĂ„gon som Ă€r född/har rötter i Sverige men emigrerat till frankrike sedan lĂ€nge). Detta specifika sprĂ„k fungar t.ex. i USA och sociologerna/statsvetarna(?) har gjort försök att âfĂ„ in detâ i sprĂ„ket, men det biter liksom inteâŠ
SĂ€rskilt programledaren trycker pĂ„ ânationalism lightâ, om det kan vara ett slags liberalt möte för att antingen avvĂ€pna SD eller fĂ„nga över SD:s vĂ€ljare till mer liberalt sinnade partier (detta kan vara relevant nĂ€r över en femtedel av de som röstade i förra riksdagsvalet tyckte att SD var vettigast)
Andersson resonerar vidare om att kulturkanon visar vad som âvar viktigtâ, och Ă€ven om hon inte tar det vidare som jag gör nu - sĂ„ kanske det Ă€r en stor del av svenskheten. Historia, svenskheten Ă€r ocksĂ„ att bry sig om vad som âvar viktigtâ. Det Ă€r en del av identiteten. Ăven om majoriteten av befolkningen i Sverige inte lĂ€ser Wilhelm Moberg idag (eller ens en betydande minoritet som gör det), sĂ„ Ă€r det en del av svenskheten med Wilhelm Moberg, bara att ha kĂ€nnedom om vem det Ă€r och vad han skrivit blir en del av vĂ„r identitetâŠ
Summa summarum handlar det mycket av vad definitionen syftar till. Jag tror det hade vart bra att en definition etableras, men sociologernas stöd, för att lyfta frÄgan frÄn SD:s planhalva och göra den mer till allas frÄga. För om det finns en uppfattning om vad svenskhet Àr, men man inte fÄr vÀdra den, dÄ blir det totalitÀrt.
LÀste just denna artikel i Fokus som jag tycker tangerar mycket av diskussionen i trÄden: https://www.fokus.se/livsstil/bevara-sverige-varmlandskt/
Rubrik: Bevara Sverige vÀrmlÀndskt
Ingress: Genom Gustaf Frödings poesi lÀrde Jiyan Weledbegi kÀnna svenskan, svensk kultur och sig sjÀlv.
Författare: Jiyan Weledbegi
Helt orelaterat, jag sökte pÄ #svpol pÄ Mastodon men jag kunde inte hitta nÄgon trÄd om svenskhet.
Det var i maj, sĂ„ tog ett tag att scrolla i flödet⊠och som jag förstĂ„tt Activitypub, sĂ„ kan jag inte se dem retroaktivt om inte jag (eller nĂ„gon pĂ„ min instans) följde #svpol vid det tillfĂ€llet som de postades. De kan heller inte hĂ€mtas hem. Men det gör inte sĂ„ mycket i det hĂ€r fallet, för trĂ„darna tog aldrig fart dĂ€râŠ
Okej, jag scrollade inte sÄ lÄngt bak sÄ det var nog dÀrför jag inte sÄg inlÀggen.
Lite högre tro pÄ jÀmlikhet, samt pragmatism och effektivitet? Som en konsekvens av demografi, geografi och klimat. AlltsÄ historiematerialism⊠Dock tror jag att kulturella egenheter suddas ut rÀtt fort i dagens uppkopplade vÀrld. Jag tror ocksÄ att kultur förÀndrar sig hyfsat fort nÀr de materiella omstÀndigheterna Àndrar sig. Vi Àr duktiga pÄ att snabbt och i princip undermedvetet skriva om vÄr historia och filosofi sÄ att den Àr koherent med vad vi kÀnner just nu.
TÀnker alltsÄ pÄ generella fenomen. Inte specifika saker som sill och ABBA.
Jag tror du Ă€r nĂ„got pĂ„ spĂ„ren hĂ€r att âkulturella egenheter suddas ut rĂ€tt fort i dagens uppkopplade vĂ€rldâ. Om du med jĂ€mlikhet menar jĂ€mstĂ€lldhet hĂ„ller jag med dig, det Ă€r överlag svenskt (Ă€ven om vi ser en backlash pĂ„ detta). Effektivitet vet jag inte om jag hĂ„ller med om, dĂ€remot har vi ju den lutherska arbetsmoralen som prĂ€glar det svenska.
Pragmatism⊠har du nÄgra exempel pÄ detta? (jag tror jag hÄller med, men Àr lite tveksam om det skulle vara specifikt svenskt)
Till sist: âVi Ă€r duktiga pĂ„ att snabbt och i princip undermedvetet skriva om vĂ„r historia och filosofi sĂ„ att den Ă€r koherent med vad vi kĂ€nner just nuâ. HĂ„ller helt med dig hĂ€r. Kanske har detta fenomen endel att göra lite att göra med âsynthesizing hapinessâ? https://www.ted.com/talks/dan_gilbert_the_surprising_science_of_happiness
Jag tÀnker pÄ jÀmlikhet men det gÀller förstÄs ocksÄ jÀmstÀlldhet. Min bild Àr att Sverige överlag har varit relativt mer jÀmlikt Àn jÀmförbara lÀnder under sin existens, men i synnerhet under de senaste 100 Ären. Antagligen till stor del pga. liten population, lÄg BNP och dÄlig infrastruktur. Vi har inte alls samma respekt för auktoriteter och hierarkier som man har i Tyskland, Frankrike (faktiskt), England och USA. Detta Àr vad jag har upplevt i arbetslivet, dÀr man har plattare organisationer och mÄste trolla med knÀna eftersom arbetskraften inte rÀcker till.
Effektivitet och pragmatism pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att man gör det som Ă€r tillrĂ€ckligt bra och effektivt för att uppnĂ„ ett mĂ„l. Det finns inte samma behov att vara âbĂ€stâ eller âförstâ till ett âorimligtâ högt pris (som t.ex. i den anglosaxiska vĂ€rlden). Inte lika tĂ€vlingsinriktade. Antagligen pga. materiella omstĂ€ndigheter (lĂ„g BNP som effekt av liten population och dĂ€rför ocksĂ„ mer jĂ€mlikt och mindre hierarkiskt). Man Ă€r duktig pĂ„ att kopiera lösningar frĂ„n andra lĂ€nder/kulturer och inte lika dogmatisk eller âstoltâ nĂ€r det gĂ€ller metod och estetik.
Arbetsmoral Àr inte heller samma som effektivitet. Min bild Àr att t.ex. arbetare/tjÀnstemÀn i Japan och USA Àr vÀldigt ineffektiva om man ser till hur mycket tid och energi de lÀgger ner.
KÀllor Àr livets mjuka skola, önsketÀnkande, wikipedia, högstadie-SO och allmÀnt stor magkÀnsla.
Du har rÀtt angÄende jÀmlikheten, i ett kortare historiskt perspektiv (1950-1989). Men sedan 90-talet rasar det mot ojÀmlikhet. SÄ det nya svenska Àr inte jÀmlikt.
Intressant betraktelse om respekten för auktoriteter, i synnerhet jÀmförelsen med Frankrike. DÀr dumpas gödselhögar av traktorkaravaner utanför parlamentet. Men hÀr söker vi om tillstÄnd hos Polisen för att demonstrera (genom en kortare promenad pÄ en central gata)⊠Kan det vara sÄ att vi svenskar har en respekt för institutioner (snarare Àn personliga auktoriteter)? Jag tror det, och detta utnyttjas av skrupellösa aktörer nÀr institutionerna korrumperas, för vÄrt förtroende för institutionerna Àr fortsatt krampaktigt stabilt.
Hela ditt andra stycke Ă€r en variant av det som lite nedsĂ€ttande brukar kallas âlandet mellanmjökâ. Jag menar inte att ditt stycke Ă€r nedsĂ€ttande, tvĂ€rtom vĂ€ldigt insiktsfullt! NĂ€r vi har ett tillstĂ„nd av vĂ€lmĂ„ende befolkning, finns det inga âhungrigaâ eller âdrivnaâ som Ă€r beredda att âarmbĂ„ga sig framâ, för vi har det ju rĂ€tt bra och âsitter gĂ€rna i bĂ„tenâ. Det kanske Ă€r i och med intrĂ€det i EU och privatiseringen av institutioner (som t.ex. vĂ„rd och skola) som detta svenska liknöjda har rubbats. Sen har amerikansk soft power med âde ofantligt rika och onaturligt vackraâ i dokusĂ„por som sĂ€nds dygnet runt i svenska kanaler har sĂ€kert gjort sitt till för att skapa ett missnöje med sin lott i livet.
Men Ă€r vi verkligen sĂ„ effektiva i Sverige? Jag upplever motsatsen. Ett överutbildande av akademiker till âsofta jobbâ (som t.ex. kommunikatörer) utarmar effektiviteten. Det Ă€r viktigare att visa upp en fin PR Ă€n att faktiskt utföra jobbet. Se hur elnĂ€tet och jĂ€rnvĂ€garna förfallit under Ă„rtionden. Det har inte alltid varit brist pĂ„ pengar, utan det handlar ofta om att pengarna gĂ„r till fel saker. LĂ„ngt ifrĂ„n effektivt och det blir inte ens âtillrĂ€ckligt braâ lĂ€ngreâŠ
KÀllor Àr min desillusionerade vÀlvilja, wiki!, samhÀllspoddar och Àven hÀr allmÀnt stor magkÀnsla
Absolut! JÀmlikhetskulturen Àr pÄ nedgÄng. Och jag hÄller med om att för mycket resurser gÄr till utbildningar som inte leder till jobb. Jag har inget emot att folk utbildar sig pÄ sin fritid, men det Àr nog rÀtt sÄ orimligt att man efter studenten lÀgger flera Är pÄ en yrkestitel som inte efterfrÄgas. Det vore nog nyttigt med allmÀn vÀrnplikt och civilplikt. Av mÄnga skÀl.
Idag Àr det vÀldigt svÄrt (för mig iaf) att lita pÄ officiella siffror om produktivitet eftersom den finansiella ekonomin Àr sÄ stor. Jag vet ocksÄ att man i mÄnga branscher och lÀnder har vÀldigt mycket obetald övertid. Den finansiella ekonomin kan fÄ saker att se bra ut pÄ pappret samtidigt som allt Àr kvalitativt Ät helvete.
Detta med den finansiella ekonomin (och hur den maskerar ineffiktivitet som framgĂ„ng genom t.ex. BNP) Ă€r vĂ€rt en helt egen trĂ„d. Ăven den allmĂ€nna vĂ€rn- och civilplikten skulle vara intressant att resonera vidare om. Det hade absolut kunnat stĂ€rka sammanhĂ„llning i ett land (och fĂ„tt vĂ„ra unga att bli lite mindre bortskĂ€mda/âentitledâ*). Men Ă€ven det Ă€r material för en egen trĂ„d⊠:)
