âEfter avslöjandet om jĂ€ttedonationen till Ărebropartiet frĂ„n Mullvads vd Daniel Berntsson beskriver sig anstĂ€llda som bĂ„de ledsna och överraskade. âDet diskvalificerar Daniel som ledare för ett företag som Mullvadâ, sĂ€ger en medarbetare till Flamman.â
LÀs hela artiklen via lÀnken.



Nja det Àr ju inte riktigt vad de sysslar med idag, numera fungerar den som nÄgonslags propaganda enhet Ät sittande regering. De pengarna hade kunnat gÄ till annat.
Ja exakt, mĂ„let ska alltsĂ„ vara att bidra. BĂ„da problemen du beskriver stĂ„r dock inte emot varandra, bĂ„da bör lösas. Man har dessutom gravt underskattat hur mĂ„nga vi har som sitter pĂ„ soffan om man tar och viftar bort det som en âacceptabel kostnadâ.
Vi Àr lÄngt ifrÄn singulariteten, och med den globala marknaden som rÄder konkurrerar man oftast mot andra vÀldigt stora jÀttar. Och i slutÀndan producerar man ju saker som folk faktiskt behöver, saker kostar pengar i vÀrlden och de pengarna mÄste komma nÄgonstans ifrÄn.
De vill effektivsera vart pengarna lÀggs för att vi alla ska fÄ det bÀttre, och inte pÄ saker som enbart gagnar en slags politiker-aristokrasi.
tror jag fÄr be om kÀlla.
och angÄende produktiviteten gÀller ju samma sak vÀrlden över och har gjort sen den industriella revolutionen; de enda som tjÀnar pÄ bibehÄllen sysselsÀttningsgrad vid ökad produktivitet Àr de som Àger produktionsmedlen.
SVT vara politiskt vinklade: https://naringslivets-medieinstitut.se/public-service-lutar-at-vanster-enligt-ny-studie/
Bidragsberoende: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/hushallens-inkomster-tillgangar-och-skulder/antalet-helarspersoner-som-forsorjdes-med-sociala-ersattningar-och-bidrag/pong/statistiknyhet/antalet-helarspersoner-som-forsorjdes-med-sociala-ersattningar-och-bidrag-2024/ och https://www.svensktnaringsliv.se/skolforum/darfor-valjer-unga-bidragsfusk-istallet-for-jobb-oroande_1233233.html
Det Àr idag lÀttare Àn nÄgonsin för arbetaren att Àga sina produktionsmedel, det som hindrar oss idag frÄn att arbeta oss till rikedom Àr statliga inkomstskatten. Inte bolagstrukturerna.
sÄ vitt jag förstÄr Àr den första lÀnken en opinionsundersökning, den andra lÀnken visar att antalet personer pÄ bidrag ökade kraftigt under regeringet bildt och har sjunkit sen dess, och den sista lÀnken visar att problemet inte Àr utlandsfödda som öp menar.
frÄgan vÀn av ordning stÀller sig efter din sista paragraf Àr, varför arbeta oss till rikedom? den som har mest pengar nÀr han dör vinner? att man Àr bÀttre om man har mer Àn andra?
Just om SVT, vad vill du ha? En doktorands avhandling om att SVT upplevs vinklade? Ăr inte en opinionsundersökning ett bra underlag för att göra en sĂ„dan bedömning?
Ja, men den visar ocksĂ„ vilka siffror vi pratar om nĂ€r det gĂ€ller bidragsberoende. Ăven idag.
Ju mer pengar folk tjÀnar resulterar i mer skatt, som resulterar i bÀttre vÀlfÀrd. Att lÄtsas som att vÀrlden inte styrs av kapitalism kommer inte göra det bÀttre för nÄgon. Man kan inte samtidigt oja sig över att produktionsmedlen Àgs av kapitalister och att det dÀrför Àr onödigt att arbeta, och sedan mena att det spelar ingen roll om man tjÀnar pengar eller ej.
jag vill i alla fall ha mer Àn en 60/40 split.
sÄ om det viktiga Àr hur mycket vi betalar i skatt, varför ta bort skatten? vÀlfÀrden drivs av skattepengar för att det Àr sÄ vi bestÀmt det. det skulle lika gÀrna kunna bestÀmmas t.ex att man ska jobba i samhÀllets tjÀnst som en del av medborgarskapet, eller att en viss procent av företags produktion ska komma samhÀllet till nytta.
Ja dÀr finns ju andra mÀtningar som har mer extremare skillnader.
Dör finns en balansgÄng, vad jag försöker fÄ fram Àr att om man skippar ansvarslös spendering av skattepengar sÄ fÄr man utrymme att bÄde sÀnka skatten och fÄ bÀttre vÀlstÄnd hos alla. Jo sÄ hade det kunnat vara, andra lÀnder har dock testat det och det leder ofta till stagnation utav marknaden och krÀver oftast att landet i princip stÀnger all handel med omvÀrlden.
ja men dÄ Àr det vÀl lÀttare att fixa saker staten faktiskt har kontroll över, som organisationen av myndigheter, Àn att försöka styra mÀnniskors beteende.